- Är det verkligen det här jag vill?
- Orkar jag vårda patienter i livets slut?
- Hur ska jag bemöta de anhöriga
- Vill jag verkligen arbeta på en vårdavdelning igen?
- Jag gillar ju fart och fläkt, där är det ju så lugnt...
Men ju mer jag funderade så kändes det så rätt. Till saken hör ju att jag under tiden har arbetat några arbetspass där och trivs väldigt bra, både med personalen och med arbetsuppgifterna.
Jag har i princip bestämt mig för att tacka ja, om jag erbjuds tjänsten. Jag får svar på onsdag dvs om två dagar.
Idag ringde chefen på akuten och erbjöd mig ett vikariat där. Så nu har jag lite mer att fundera över:
- Är det verkligen det jag vill istället?
- På akuten är det både fart och fläkt, men också väldigt lugnt ibland.
- Orkar min kropp med att stå och gå så mycket som man gör där? Jag har ju trots allt kvar lite besvär efter min foglossning.
- Var utvecklas jag bäst som sjuksköterska?
Dessa bilderna förklarar nog en hel del vad jag har att fundera över:
Denna bild representerar den palliativa vården. Där mycket handlar om att lindra oro, ångest, smärta, matleda och andra symtom som uppstår när livet är på väg att ta slut. Det handlar också mycket om att ta hand om patientens närstående och deras känslor och sorg inför det som är så oundvikligt.
Den här bilden representerar istället farten och fläkten kring det akuta omhändertagandet av en skadad och/eller sjuk patient. Som sjuksköterska har man specifika uppgifter och arbetar efter en modell för att hjälpa patienten på bästa sätt. Det är för mig ett spännande och roligt arbete där man aldrig vet vilken typ av patient som "ramlar in" genom dörrarna. Men det kan också ibland vara ett monotont och löpande bandlikande arbete.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar